Lina Lilja - Love, Sex and Life

Alla inlägg den 13 juni 2009

Av Lina Lilja - 13 juni 2009 19:23

Det är lite vidare funderingar på det senaste inlägget, det handlar lite om samma sak. Fortfarande kompisar alltså. Alla vill ju vara perfekt, eller hur? Och genom dessa funderingar så kanske man kommer fram till hur den perfekta kompisen är - eller not. För den perfekta kompisen finns inte. Hur det än går så kommer ni alltid att svika varandra, ha varit osams osv. Fan va deppig jag lät - åter till ämnet...


Nu är jag lite inne på det här med ärlighet. Jag tror att vi har stött på även det här ämnet tidigare i bloggen... Här i världen så går man runt och ljuger heeeeela tiden. Helt seriöst, det är sjukt!! Men samtidigt så säger folk att man ska vara ärlig mot dem. Är man ärlig så blir det bråk för att man inte sa det de ville att man skulle säga. Är man inte ärlig kommer sanningen alltid fram en vacker dag - och då blir de sura i alla fall.


Så, hur ärlig får man bli i en relation, kompis som kärlek, hur mycket ska man säga? Som, något som vi pratade lite om idag, jag och några kompisar, om man hör att folk går runt och snackar skit om en kompis, ska man då gå till kompisen och säga vad som har sagts? Eller ska man bara lämna det?


Handlar skitsnacket om mig så vill jag veta vad som har sagts, något jag har sagt till mina kompisar, och som har gjort att jag känner mig betydligt tryggare bland mina kompisar då jag vet vad folk tycker och tänker istället för att gå runt ovetande och undra.


Men tydligen så tycker inte alla så. Många av mina kompisar tycker inte alls om när man berättar för dem att det här har jag hört har sagts om dig. Varför vill inte folk veta det liksom? Är det något i stil med att sägs det inte finns det inte? Jag vet inte riktigt...


Nu ska jag gå och äta, tacos blir det. Mums!! Idag blir det en hemmakväll, antagligen med Sommarkrysset och en skål chokladdoppade nötter. Så något mer inlägg borde jag hinna skriva. Sedan tänkte jag inte gå och lägga mig så sent ikväll då jag har sovit så jävla länge på mornarna nu senaste tiden, något jag INTE gillar. (För mig är 10.00 jävligt sent, faktiskt, även om det inte är det för alla...)


Puss o Kram
Lina Lilja

ANNONS
Av Lina Lilja - 13 juni 2009 12:14

Nu kommer det där "kompisinlägget" jag snackade om tidigare... Jag har funderat på det här till och från hur länge som helst, och jag har berört ämnet tidigare här i bloggen också. Igår kom jag att tänka på det igen och nu har jag inte lyckats släppa det hela.


Något jag har lagt märke till här i våran värld är att när det handlar om kompisar så är mycket svart eller vitt. Antingen är vi kompisar eller så är vi inte, osv. Det finns inget mellanting någonstans. Sedan är jag visserligen också en person som gärna vill se på saker som antingen svart eller vitt, men det är en annan femma...


Men i Sverige, i den värld vi lever i, så ska man alltid tänka på andra i första hand. Man ska se till så att andra mår bra, man ska bry sig om andra, man ska ge upp saker i sitt eget liv för att hjälpa andra, osv, osv. Gör man inte det är man en egoist.


Samtidigt är det så att om man gör som man "ska" så får man hela tiden höra att man måste sluta tänka på andra hela tiden och börja tänka på sig själv. Den dagen man följer dessa råd blir man trots det kallad egoist, får dåligt samvete och folk snackar skit om en, och så går det hela runt i en ond cirkel.


Så hur är det egentligen? Ska man skita i sig själv och tänka på alla andra? Ska folk kunna ringa en mitt i natten om de behöver hjälp och stöd? Ska man ge upp roliga saker för att kompisen är i nöd?


Eller ska man vara en egoist, tänka på sig själv, se till så att man själv mår bra, och sedan, om man "får tid över" ta hand om andra? Ska man stå ut med allt skitsnack, sitt dåliga samvete och sura kompisar? Hur är det egentligen?


Och när vi ändå kommer in på sura kompisar. Ska man gå runt och vara sur på folk? Ska man gå runt dag ut och dag in utan att snacka med personen ifråga - när allt egentligen kan vara ett enda stort missförstånd?


Jag och en kompis gick runt i nästan två månader utan att prata med varandra nästan över huvud taget. Vi gick från att vara jättebra kompisar till att vara personer som inte kunde dela någonting med varandra. När vi tillslut började prata så hade jag gått runt och trott i hur länge som helst att hon var sur på mig - vilket inte var fallet, och hon trodde samma sak tillbaka. Är inte det sjukt?


I en annan händelse så var vi tre personer, mig inkluderat, som hamnade i världens jättebråk, där alla mer eller mindre hade gjort fel. Jag var väl den som fick den stora skulden, dels för att jag kanske förtjänade den, även om jag kanske inte var så ansvarig i det hela som de ville ha mig, men också för att jag tog på mig den. En stor del var nog även för att jag var så mycket yngre än dem.


Den ena personen och jag pratade igenom hela händelsen - och löste den. Det var även där mycket missförstånd, och vi är nu jättebra kompisar, har lämnat historien bakom oss, och har inte bråkat sedan dess - flera månader tillbaka.


Den andra personen och jag pratade aldrig igenom det hela, vi lämnade bara allt. Det har gjort att, omedvetet eller medvetet, historien fortfarande lever med oss, även om vi påstår att den inte gör det, och vi går hela tiden från att vara bra kompisar till att inte prata alls. Sedan händelsen har vi varit osams flera gånger till.


Det här är ett utmärkt exempel på hur viktigt det är att prata igenom och lösa saker, hur jobbigt det än kan vara. Att gå runt och tro och anta saker är det värsta man kan göra, då är man båda sakerna som rubriken nämner. Man är både en egoist, eftersom man inte tänker på den andras känslor, samtidigt som man förstör för sig själv och mår sämre och sämre ju längre tiden går.


Jag vet inte om jag kom någon vart, men det satte igång tankeverksamheten lite och jag får nog fundera lite mer så kanske vi kommer tillbaka till ämnet senare igen.


Sedan så snälla vänner, sluta sprid massa rykten om mig! Nästan varje dag kommer folk fram och säger saker till mig och frågar om det är sant, för att rykten sprids om mig. Änsålänge har jag inte hört ett enda rykte som är sant! Jag är inte en person som går runt och är sur på andra, även om jag ibland får skäll av mina kompisar för det, vissa saker måste man tydligen få bli sur för, men det är jävligt irriterande! Please stop!


Puss o Kram

Lina Lilja

ANNONS
Av Lina Lilja - 13 juni 2009 11:41

Äntligen är det någon som sagt de magiska orden! Kärlek som kärlek - äktenskap som äktenskap. Sverige kommer närmare och närmare beslutet att låta samkönade få gifta sig i kyrkan. Jag tycker att det är härliga nyheter, och enligt den omröstning jag tidigare hade på bloggen så tycker även en stor majoritet av mina läsare det.


http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article5375808.ab


Alla ska vara accepterade, oavsett om man är svart eller vit, asiat eller amerikan, straight eller gay. Så ska det vara i min värld i alla fall - alla ska leva under samma villkor. Dock är det en lååång väg dit, men vi har kommit en bit på väg! =)


Puss o Kram

Lina Lilja

Av Lina Lilja - 13 juni 2009 11:27

Sorry för att det inte blev något inlägg igårkväll men jag kom hem så sent + att jag var sjuuukt trött så jag hoppade direkt i säng.


Först var jag i stallet och pysslade lite, hjälpte till på handikappridningen, mockade och så. Därefter åkte pappa och jag till Valbo för att kika på datorer. Hittade en som jag tror jag ska köpa! =)


Därefter åkte jag tillbaka till stallet för att rida. Tyvärr ösregnade det så vi strök planerna och red i ridhuset istället. Kul var det i alla fall!


Sedan hämtade pappa upp mig och så åkte vi in till stan och åt på en pizzeria. Därefter gick vi på bio och såg "Baksmällan". En sjuuuukt rolig film som ni MÅSTE se!! Grym!


När filmen var slut åkte vi först och hämtade mamma som var hemma hos en kollega och åt och hade trevligt, sedan åkte vi och hämtade syrran som var hos en kompis. Klockan var strax före ett när vi kom hem.


Men en trevlig pappa-dotterkväll hade vi i alla fall! Mysigt var det. Idag har jag börjat packa lite inför Spanien-resan, och snart ska jag till stallet. Ska på ett möte och pyssla lite och så - annars har jag inte så mycket planer.


Förresten, vem ringde mig klockan tio över sex imorse, med dolt nummer?? När jag svarade fick jag för mig att det var någon från stallet, något som var mycket möjligt då stalltjänsterna börjar klockan sex, men sedan fick jag för mig att det var någon som busringde så då la jag på. Allt halvt sovande.


Var det viktigt - ring igen. Var det busringning - ring inte. Jag är ledsen om det var någon som faktiskt ville något, men att väcka mig när jag sover sjukt tungt och dessutom drömmer att jag är mitt i andra världskriget (helt seriöst, det var hemskt!!) och ringer med dolt nummer - då får man skylla sig själv.


Snart återkommer jag med ett kompisinlägg - typ.


Vi hörs!


Puss o Kram

Lina Lilja

Presentation

Omröstning

Kommer ni att följa med mig till nästa blogg?
 Absolut!
 Aldrig!
 Vet inte

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5
6
7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2009 >>>

Följ bloggen

Följ Lina Lilja - Love, Sex and Life med Blogkeen
Följ Lina Lilja - Love, Sex and Life med Bloglovin'

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se